Kategoriarkiv: Påbörjat

Om hur det kan gå

Är det bara jag som påbörjar projekt – repar upp – och sedan blir det nåt helt annat? Jag började ju på superfina Summer Festival som jag faktiskt måste göra någon gång men i ett annat garn. Den repades upp (man kan ju göra en provlapp så slipper man sånt…). Raskt över till en 5200K som jag varit sugen på länge. I Magasin Duetts Supersoft, färg Pea Green. Superenkel, en raglan och så rätstickning runt runt. Lite asymmetrisk bara för att det är kul. Man kan inte misslyckas.

Om man (jag) inte slarvar när man (jag) läser beskrivningen och hinner göra hela raglanökningen innan man (jag) ser att den är helt skev. Repa upp och börja om.

Sa någon Avoga maskor?

IMG_0413

 

Det tar den tid det tar (en lägesrapport)

Jag brukar ha minst två projekt på gång, en TV-stickning och en ensam-hemma-stickning. TV-stickningen ska vara såpass enkel så att man utan besvär kan kolla på en film eller föra ett samtal, och man ska max behöva kasta ett öga på beskrivningen med långa mellanrum.

Eftersom söndagen är Den Heliga TV-kvällen hos oss lade jag igår upp On the hill – en allt annat än somrig sjal, men eftersom jag försöker beta av det garn jag har hemma så fick det bli så. Den blir grön och har mängder av rätstickning och förkortade varv och känns perfekt i höst. Detta är alltså vad jag åstadkom på två timmars stickning igår kväll:

on the hill

Ensam-hemma-stickningen ska vara klurigare. Helst vill jag kunna lyssna på någon podd eller så, men jag ska inte kunna ha ögonen på så mycket annat. Så nu blir det en spetssjal med den långa titeln With pleasure M. with Pleasure. Jag började ju på en Elder Tree shawl och hur fina de små löven än blir i det här garnet (påminde om vildvin med det här garnet!) så är jag ju inte särskilt förtjust i trekantsformade sjalar så jag repade upp.

Här är vad jag åstadkommit på två veckor. Det. Tar. Tid. Och så finns det kanske inte så mycket ensamtid heller så jag har bestämt mig för att den får ta massor av tid. Garnet är suuuupermjuka Madame i cashmere/silke från Chili Gredelin, det var det jag spontanbeställde från jobbet häromsistens.

IMG_0378

Man kan väl alltid ändra sig

Den där Pyttipannan – den fick istället bli en Oak Leaf Triangle. Men det är inte fel det heller. Jag hade en tanke om att göra lite pop spot-prickar, men lade ner det. Så så här blir det! Det känns underligt att använda två olika garnvikter i samma sjal, men så får det vara. Den ser ut lite som en förvirrad Hammarbyhalsduk tycker jag.oakleaf

 

Nya tag

Nu när Pyttipannan gick åt skogen så blev jag sugen på att trösta mig med mitt fina garn som jag beställde från Chili Gredelin härom veckan. Så det gjorde jag och en Elder Tree Shawl blir det. Jag har gjort en i den mindre modellen Lonely Tree Shawl i ett ganska chunky garn förut, men nu tänker jag mig att den ska bli ganska stor. Egentligen är jag inte så förtjust i trekantsjalar, utan vill hellre ha halv- eller nymåneformat, men mönstret med de små bladen blir så fint på den här så jag kör på det ändå.

Men döm om min förvåning när jag insåg att jag har två rundstickor i storlek 3,5 mm, men båda två har ett otroligt irriterande hack precis i fästet mellan kabeln och stickan! Så nu blir det jumperstickor (suck) och så får jag beställa ett par KnitPro helt enkelt (yay).

eldertree

 

Restgarn pestgarn eller att leva som man lär

Jag var ju såklart väldigt lockad av att sätta igång med ett nytt projekt av det fina garnet jag beställde från Chili Gredelin nu när jag är klar med Reine. Men icke, här ska användas restgarn först. Man kan inte ha en hel kategori här på bloggen som handlar om restgarn, utan att faktiskt använda sina egna. Så nu blir det en Pyttipanna i ett bomullsgarn från Marks & Kattens som säkert har minst tio år på nacken. Vi kan väl säga att jag inspirerades av de fina påskliljorna som poppat upp på uteplatsen under den gångna veckan.

20140322-142335.jpg20140322-142113.jpg

Om stickabstinens

finosreine2.jpg

Efter en fullspäckad jobbvecka där klockan ringt obamhärtigt tidigt på morgonen och sänglampan släckts sent har det inte funnits en sekund över för att sjunka ner i soffan och sticka. Mycket frustrerande med tanke på mitt fina Fino som kom i måndags. Men igår fanns det äntligen en stund och jag kunde lägga upp och börja på Reine. Den känns som den är pyttelite över min förmåga, med andra ord en perfekt utmaning. Knappkanten är flätad och det har jag ju lyckats med förr så det ska väl gå bra igen.

Men Fino! Vilket garn! Färgen är väldigt olika beroende på ljus, men blågråsilver nånting är nog det närmaste en beskrivning jag kan komma. Det skiftar och har någon slags glow som jag antar kommer från de 30% silke som det innehåller. Fantastiskt och jag stickar med vördnad och tänker på att man faktiskt gör en god gärning när man använder garn från Manos del Uruguay. Och så lär man sig ju dessutom stava till Uruguay, det är inte det lättaste.finosreine3.jpg

reinefinos1.jpg