Tystnaden bryts

Motsättningen mellan min förmåga att berätta och min oöverträffade förmåga att prokrastinera. Det är verkligen ingen tvekan om vilken sida som vinner. Det är roligt att skriva här på bloggen om mina stick-äventyr, men det är ändå roligare att sticka. Så det är här en blogg som en gång i tiden hade en hyfsat aktiv period, men som nu är minst sagt sporadisk.

Numera har jag en make, och han har varit förstående som få för att soffan i vardagsrummet på ett obemärkt, smygande vis har blivit en projektzon för mina alster. Det är tygkassar med pågående projekt högt och lågt. Gamla korgar med gamla projekt. Restgarner från de senaste åtta projekten (en gissning) ligger i en träskål på ett litet avlastningsbord som nog var tänkt till att man skulle ställa ifrån sig sin lilla drink. Där får inte plats någon drink längre. Förutom restgarner är skålen fylld till bredden av bra-att-ha-saker som måttband, sax, tomma plastpåsar (inte ens jag förstår varför) och de stickor som används oftast. Praktiskt för mig – inte så kul att se på kanske så nu börjar det antydas om att det är dags att göra något åt det.

Så vad gör då prokrastineringsdrottningen som lovat att städa upp och rensa i röran just nu? Tar ett kort och bloggar om det. Såklart.

Så här blev den till slut

Sjalen som jag aldrig trodde jag skulle få till, den fick jag till. Helt nöjd är jag inte, jag skulle stickat lite lösare på den dubbla flätan, men ändå! Klart bra nog. Nu ligger den inslagen för att ges bort i present till en kär vän.
Lyssnade på Emil Jensens sommarprat igår. Rörande och poetiskt, alla borde höra. 

Restgarn pestgarn del 5

Skärmavbild 2016-05-12 kl. 22.03.43

Jag gillar ju inte en massa restgarn. Faktum är att allt utom resterna av mina fingarner åkte i en påse till ett dagis för ett tag sedan så nu känns det (nästan) bra.

Men tips för restgarner letar jag ju alltid efter! Om det finns nåt bra med restgarner så är det ju känslan om man lyckas göra slut på något utan att behöva fylla på med nån ny färg för att det inte går jämnt upp. Ja, det är väl något fel på mig. Men jag gillar när saker går jämnt upp.

Hur som helst, jag satt och bläddrade bland gamla sparade länkar och hittade fina tips från LoveKnitting! Just det här inlägget heter Stash buster knitting och det passar ju mig som handen i handsken naturligtvis. Det finns små rosetter som man kan sätta på presentpaket eller små fotvärmare som ser ut att vara lagom för ett nystan. Är inte det en bra gå-bort-present? Givetvis med en rosett på paketet då. Filten är ju också fin, men jag har aldrig massa garn som råkar matcha och i samma kvalite så det får vara.

 

Man gör väl som man vill tänker jag

baylan

Det finns väl inget som hindrar att man plötsligt gör ett inlägg på en blogg som varit stendöd sedan länge? Så här kommer ett. Jag vill skryta om att jag har lyckats göra en sjal som jag aldrig väl trodde att jag skulle kunna genomföra från början till slut. Det är Ysolda Teague som har en sorts klubb där man får ett paket med fint garn och ett mönster med jämna mellanrum. Än så länge har vi bara fått ett paket och det är om detta jag vill skryta.

Mönstret heter Banyan och garnet är ett fantastiskt fint Triskelion Emrys Lace BFL. Spetsstickning alltså. I garn med lace-vikt. Efter diagram. Jag trodde att jag skulle få sitta och kryssa för maska för maska, men det var så himla smart uträknat alltihop! Efter ett tag så hittade man en logik och bara man höll sig någorlunda på tårna så gick det som en dans. Nu ligger trasan som syns på bilden på blockning och jag är framme och klappar på den med jämna mellanrum.

Spetsstickning alltså. Efter diagram. Lilla jag. Vi tar en bra låt på det. En med Olle Ljungström som fick mitt hjärta att hugga till lite för några dagar sedan.

 

Och nu lite teknik, men sluta inte läsa för det

Under veckan har min favoriter, Feedly och Evernote haft problem med en hackerattack, vilket har stört mina surfrutiner, eller faktiskt mina rutiner över huvud taget medan de jobbat på att återställa allt. Man kan ju då välja att förfäras över hur beroende man är av ständig åtkomst till Internet och hela världen, men jag väljer att glädjas över vilka möjligheter det numera finns. Detta kan eventuellt bero på att jag har ett teknikintresse och jobbar i IT-branschen, men ändå. Så här kan man också se det.

Feedly är en RSS-tjänst, vilket låter urtråkigt men faktiskt är helt finemang. Tänk dig följande scenario:

1. Du hittar en grym stickblogg du vill följa. Till exempel Avoga maskor (ehum).
2. Du tänker – vad kul, en blogg jag vill följa!
3. Du slås av att du redan följer en massa bloggar och inte har tid att sitta och kolla efter uppdateringar dag efter dag.

Enter – Feedly! Snabbt och enkelt lägger du in bloggen i ditt flöde och vips så har du bara ett ställe att titta på. Så fort bloggaren (VARFÖR vill autokorrektorn skriva blottaren istället för bloggaren?!) har uppdaterat så ser du den i ett flöde som påminner om Facebookflödet. Inte dumt alls och sparar faktiskt tid. För du VILL ju egentligen följa den där bloggen.

Även Evernote är alltså drabbat av hackerattacken som var en sk Denial of service attack, vilket betyder att användarna helt enkelt stängs ute från sidan. Ingen känslig data sägs ha läckt ut och jag väljer att tro på det. Evernote är det verktyg jag använder för att spara allt. Recept, komihåglistor, stickbeskrivningar, viktiga papper som jag scannat in, kvitton – allt! De flesta webbläsare (som Safari, Chrome osv) har ett litet insticksprogram som man enkelt installerar och då kan du spara en sida med ett enda tryck. Sedan sätter du ”etiketter” på det du sparat och så hittar du det busenkelt.

Vilka är dina favoritverktyg för att hålla reda på allt man ramlar över på Internetet?

Läst och gillat #4

Det har surfats runt en del, även om det blir mindre i takt med att sommarmånaderna matar på. Men här är lite godbitar jag har fastnat för, som vanligt både stickrelaterat och annat.

Lyxiga garnbutiken Loop i London tipsar om ett lingarn, Linen Delights, som har så fina så fina färger. Jag vill göra något i varje färg helst. Tyvärr är det i lace-vikt vilket jag tycker ger ett oerhört vackert resultat, men som tar en mindre evighet att sticka sig igenom. Men det kan det ju vara värt.

På Bokhora tipsas det om boken You had me at hello av Mhairi McFarlane. För mig som tappat min läsmojo helt efter att alla iPrylar tog över så känns det lockande. Och är det då Sveriges läsambassadör som tipsar så lyssnar man ju lite extra.

Man kan köpa en präglad kavel om man vill. Bra presenttips till någon som gillar att baka (hej Sus!)

Tant Kofta förklarar vad sockblanks är för oss som inte vet. Mycket upplysande, och fina är dem.

Och till sist tycker jag Tove Styrke svänger.

Lite färg i tillvaron

Jo, just det. Mormor hade en stringhylla full med böcker om allt som kan tänkas som har med handarbete att göra. Vävning, färgning, knyppling, näver, hon testade det mesta. Lite rörande när jag hittade en brevkurs i färglära från 1967, där man kan se att mormor omsorgsfullt klistrat in små papperslappar med färger. Jag läste materialet och ser att det ska finnas en tillhörande bok, den får jag nog hålla utkik efter nästa gång jag åker upp. mormorsbocker farglaraDen som vill ha något att fundera på kan grunna över en av de inledande meningarna i boken;

Människan har målat och färgat i minst 30 000 år. Under senare tid har användningen av färg fått oerhörd omfattning.

Jag undrar förbryllat om världen var svartvit innan man kom fram till ”senare tid”?

 

Masklös ledighet

Inte en maska har stickats i långhelgen som just varit. Däremot fick jag repa upp åtta varv i spetssjalen With Pleasure, M. With Pleasure. Snacka om Sisyfosarbete, men jag har ju bestämt mig för att den får vara ett långtidsprojekt. Till slut blir den väl färdig.

En fin sak är att jag ärvde en pall med förvaring i, från mormor när vi delade upp hennes saker häromdagen. I pallen hade hon lite småsaker som stopptråd, en såndär mojäng man har när man stoppar strumpor (vad de heter har jag just nu glömt) och annat smått och gott. Det känns fint att ha den här och att kunna använda mormors saker. Men det får nog bli en omklädning av dynan tror jag, tyget är ganska fint men på ena sidan ser det ut som om någon av alla de katter vi haft på landet har haft en trevlig klös-stund. Med pallen följde också en korg med lite… ja, just det – restgarner. Får fylla på min kategori Restgarn – Pestgarn så jag får använt upp det. mormorspall